Konkurrensbloggen

Konkurrensbloggen

Om Konkurrensbloggen

På Konkurrensbloggen skriver Advokat Eric Ericsson om aktuella frågor inom konkurrensjuridiken.
Kommentarer kan lämnas på Linked In-sidan eller direkt i mejl, se "Om Eric Ericsson" nedan till höger för kontaktuppgifter.

Snopet slut på mäklarmålet

FöretagskoncentrationerSkapad av Eric Ericsson 2015-03-13 15:58
Snopet! Igår meddelade Swedbank att man backar tillbaka från köpet av Svensk Fastighetsförmedling. Därmed får vi inte veta hur Marknadsdomstolen skulle dömt (domen skulle meddelats i början av april). Visserligen förlorade Swedbank i tingsrätten, men man överklagade och har lagt tid och pengar på en två veckor lång huvudförhandling, så nog var det oväntat att Swedbank skulle dra sig ur i sista minuten.

Utgången är troligen den bästa efter omständigheterna, för det framstod ju som helt osannolikt att Swedbank skulle kunna vända målet i Marknadsdomstolen (och detta baserar jag endast på mediauppgifter och på tingsrättens dom, jag har ingen insyn i målet).

Men för oss som arbetar med konkurrensjuridik känns det snopet att ännu en gång bli snuvad på ett vägledande avgörande i överinstansen om företagskoncentrationer. Efter över 20 år med europeisk konkurrenslagstiftning har vi fortfarande bara ett enda prejudikat i Sverige - och det är mitt gamla kära Optiroc-mål från 1998 (MD 1998:10). Inget fel på det, men lite mer praxis skulle inte skada!

Annars var tingsrättens dom i mäklarmålet välskriven, utförlig och rimlig. Av den lär vi oss att när man köper en franchisegivare så måste även effekterna analyseras på den marknad där franchisetagarna verkar. Rimligt.

Vidare lär vi oss att vid marknadsavgränsningen skall inte privata försäljningar beaktas eftersom de inte involverar en fastighetsmäklare, och att även nyproducerade bostäder ingår om de förmedlas av en mäklare. Också rimligt.

En annan sak vi lär oss av tingsrättens dom är att ett företagsförvärv kan förbjudas även om det redan genomförts. (Det finns dock en preskriptionstid på endast två år.) Om man gör ett förvärv som omfattas av konkurrenslagens prövningsram, men som inte omfattas av anmälningsplikten, är det alltså klokt att göra en frivillig anmälan vid minsta tvekan om förvärvet är förenligt med konkurrenslagen.

När det sedan gällde resultatet av den aktuella koncentrationen skulle marknadsandelarna uppgå till över 50 procent på drygt 70 lokala marknader för fastighetsmäklartjänster. Kan man tillåta det? Knappast. Tingsrättens motivering talar för sig självt:

Tingsrätten drar slutsatsen att innebörden av koncentrationen är att två kedjor kommer i samma hand. Det innebär ett ekonomiskt incitament för ägaren att genom ägarstyrning begränsa konkurrensen mellan de egna kedjorna i syfte att totalt sett uppnå vinstmaximering. Så länge det finns tillräckligt många konkurrenter förblir konkurrensen ändå effektiv. Men på drygt sjuttio lokala fastighetsmäklarmarknader kan koncentrationen förväntas leda till en dominerande ställning. Mot bakgrund av de styrmöjligheter som en franchisegivare har, vilka redogjorts för tidigare, finns reella möjligheter att begränsa konkurrensen mellan kedjorna fastän franchisetagarna är fristående företag som inte ingår i franchisegivarens ekonomiska enhet. Att detta inte sker omedelbart utan i takt med att franchiseavtalen löper ut eller omförhandlas förändrar inte bedömningen. Inträdeshindren innebär att konkurrensen inte kan förväntas återställas.

Som sagt, ett rimligt slut på en märklig affär, men synd att vi aldrig får se Marknadsdomstolens dom!



  • Kommentarer(0)//konkurrensbloggen.ericericsson.se/#post7

KKV ser över vägledning för anmälan av företagskoncentrationer

FöretagskoncentrationerSkapad av Eric Ericsson 2014-10-20 11:11

Konkurrensverket (KKV) har publicerat ett förslag till ändringar i vägledningen om företagskoncentrationer (förvärv), och bett om synpunkter på det. Jag har lämnat en del synpunkter till KKV och delar här med mig av några av dem.

Vertikal integration

En fråga som ofta kommer upp i samband med företagsförvärv som inte når upp till tröskelvärdena för anmälningsplikt är om det finns risk att KKV på eget initiativ ålägger parterna att ändå anmäla förvärvet för granskning. KKV beskriver i vägledningen en del situationer när det kan vara lämpligt att anmäla frivilligt för att få till stånd en prövning och inte drabbas av ett åläggande i efterhand. Jag tycker att KKV här även borde uppmärksamma s.k. vertikal integration.

Med vertikal integration menas när ett företag köper ett annat företag som antingen är i leverantörsledet eller i kundledet. De är alltså inte konkurrenter. KKV har i flera fall ålagt parter att anmäla koncentrationer som avser vertikal integration, och det kanske inte är så uppenbart för företag att även detta kan vara ett skäl till frivillig anmälan. Det borde KKV klargöra i sin vägledning.

Omsättning

En annan fråga som ofta kommer upp är hur man beräknar parternas omsättning när man skall avgöra om anmälningsplikt föreligger. Jag tycker att vägledningen borde beskriva hur man hanterar brutet räkenskapsår och räkenskapsår som är kortare eller längre än 12 månader, eftersom detta ofta väcker frågor hos företag.

Flera transaktioner som hör samman

Ibland kan flera olika förvärv anses som ett förvärv, t.ex. vid beräkning av omsättning. Vägledningen nämner fall där samma parter göra flera mindre förvärv i följd. Jag tycker att vägledningen även bör klargöra att det även kan röra sig om flera förvärv mellan olika parter om förvärven har ett nära samband.

Konkurshotade företag

Det faktum att det köpta bolaget riskerar slås ut från marknaden kan vara ett skäl att godkänna ett förvärv som annars vore skadligt för konkurrensen. Detta är ett undantag och då måste skälen vara välgrundade. Frågan är hur höga beviskraven skall vara.

I vägledningen anges först att det kan vara relevant att beakta "väntade framtida förändringar av marknaden som förväntas inträffa även i frånvaro av koncentrationen”, vilket rent språkligt framstår som ett relativt lågt ställt sannolikhetskrav. Därefter anges att sådana alternativa scenarior endast beaktas om det finns ”övertygande utredning som visar att förhållandena kommer att förändras”, vilket framstår som ett mycket högt ställt beviskrav, närmast omöjligt att uppfylla. Jag uppfattar detta som motstridigt och tycker att texten skall vara konsistent och att beviskravet rimligen bör ligga någonstans mitt emellan dessa båda extremer.

Låt mig tillägga att det förstås är utmärkt att KKV ger ut vägledningar av detta slag och att jag ser fram emot en ny tydligare vägledning om företagskoncentrationer.



  • Kommentarer(0)//konkurrensbloggen.ericericsson.se/#post1